Utlysning av forskningsbidrag 2020
När årets utlysning av forskningsbidrag stängde 13 maj hade 83 ansökningar kommit in.
– Det är glädjande med det stora intresset för praktiknära skolforskning, säger Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff.
Inriktning för årets utlysning av forskningsbidrag är: metoder och arbetssätt i undervisningens planering, genomförande och utvärdering som bidrar till barns och elevers utveckling och lärande.
– Det här är en kraftfull forskning för att utveckla undervisningen. Det är när vi kommer till detaljerna om hur, var, när och varför som det blir precision i frågorna, och det gör att lärarna och förskollärarna verkligen har användning av forskningsresultaten, fortsätter Camilo von Greiff.
Beredningsprocessen av ansökningarna sker i två steg och beredningsgruppen inleder sitt arbete i början av juni. Institutets vetenskapliga råd fattar beslut om tilldelning av forskningsbidrag i oktober. Beslutet publiceras på vår webbplats www.skolfi.se och i ansökningssystemet Prisma.
Läs om arbetsgången och granskningskriterierna
Praktiknära skolforskning kan röra många olika områden inom förskolan, skolan och andra verksamheter inom skolväsendet.
Det som specifikt ska karaktärisera den forskning som Skolforskningsinstitutet finansierar är att den ska utgå från de behov, utmaningar och frågeställningar som professionen möter i anslutning till undervisningen.
Kunskapsintresset avser i första hand att bidra med kunskap om hur undervisningen kan utvecklas och förbättras, ytterst i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande.
Skolforskningsinstitutets forskningsprofil
Den praktiknära skolforskningens möjligheter och utmaningar
I poddavsnittet, som spelades in på vårt symposium om den praktiknära skolforskningens möjligheter och utmaningar, träffar vi tre forskare som arbetar med projekt som finansieras av Skolforskningsinstitutet.
Vi pratar om hur man utvecklar övningar kring migration i SO-undervisningen, men även om aritmetisk utveckling för toddlare och animerad kemi i tidiga åldrar. Förstår eleverna migration ur både ett aktörs- och ett strukturperspektiv? Hur resonerar barn när de börjar i förskolan? Vad kan ett nytt kemispråk innebära? Vi diskuterar också lärares och forskares roller i praktiknära forskningsprojekt, vikten av att skapa infrastrukturer och hur forskningsresultat kan omsättas i praktiken.
Våra gäster är Martin Kristiansson, Camilla Björklund och Magnus Hultén.
Konsten att lära sig svetsa – ett praktiknära skolforskningsprojekt
Hur det går till att bedriva praktiknära skolforskning och hur ser samarbetet mellan lärare och forskare ut? Hur kommer man fram till designen för projektet, som i det här fallet undersöker interaktionen mellan lärare och elev? Vad ska man tänka på när man vill sprida resultaten?
I dagsläget är gymnasieskolorna stängda så vi pratar också om hur det fungerar att bedriva undervisning i svetsning på distans, och om att man kan få tänka kreativt när man planerar praktiknära forskning.
Poddgästerna arbetar båda med forskningsprojektet Konsten att lära sig svetsa som finansieras av Skolforskningsinstitutet. Nina Kilbrink, projektledare, är docent vid Karlstad universitet och Jan Axelsson är yrkeslärare på Stjerneskolan i Torsby.
Viktigt med stark koppling mellan forskning och praktik
Hur används Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar i det viktiga arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling? Vi har pratat med lärare som har använt sammanställningarna i sin undervisning.
I Skolforskningsportalen finns fler artiklar om hur lärare, förskollärare och andra verksamma inom skolan använder våra systematiska översikter.
För Skolforskningsinstitutet har det varit viktigt att försöka bidra på ett handfast sätt i den uppkomna situationen. Vi är glada att vara partner till Skola hemma med konkreta rådgivningsinsatser till det arbete som bedrivs här och nu.
Vi håller även på att sammanfatta och kommentera en så kallad rapid review, det vill säga en snabböversikt, om distansundervisning som kom ut alldeles nyligen från Education Endowment Foundation (EEF).
Samtidigt är det viktigt för oss att ha en långsiktig planering av vår verksamhet som är välavvägd utifrån perspektivet att vi fortfarande vet väldigt lite om pandemins förlopp och därmed för hur lång tid framöver behovet av distansundervisning kommer att vara stort.
Vi kommer att med full kraft fortsätta med våra pågående projekt, som beslutades innan pandemins utbredning, och därmed inte har fokus på just distansundervisning.
Läs om vår verksamhet under coronapandemin.
Artikel om stöd för lärare inom vuxenutbildning med anledning av coronapandemin
Skolforskningsinstitutet har nyligen publicerat en systematisk översikt om individanpassad vuxenutbildning med stöd av digitala verktyg. Där ingår forskning som kan hjälpa lärare inom vuxenutbildning att hantera de nya förutsättningar för undervisning som uppstått till följd av coronapandemin.
Läs artikeln på Skolforskningsportalen.
Skolforskningspodden om digitala lärresurser i matematikundervisningen
I det här avsnittet samtalar vi om digitala lärresurser i matematikundervisningen, mer specifikt om dynamiska geometriprogram.
Vi diskuterar även digitalisering av skolan, och om digitala lärresurser lämpar sig för distansundervisning.
Lyssna på poddavsnittet i Skolforskningspodden
Informationsspecialist/projektledare (vikariat)
Arbetet med de systematiska översikterna genomförs i projektform. Som informationsspecialist ingår du i projekten och har en central roll i att säkra att god kvalitet uppnås i de omfattande litteratursökningar som genomförs. Läs om tjänsten som informationsspecialist/projektledare.
Välkommen med din ansökan senast 18 maj.
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.