Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag om sammantaget närmare 18 miljoner kronor över en treårsperiod.
Inriktningen för årets utlysning av forskningsbidrag är: Metoder och arbetssätt i undervisningens planering, genomförande och utvärdering som bidrar till barns och elevers utveckling och lärande.
De beviljade forskningsprojekten genomförs inom grundskolan och gymnasieskolan. Projekten kommer bland annat att studera läsförmåga, digital källkritik samt arbetssätt och lärande inom matematik och naturvetenskap.
Skolforskningsinstitutets forskningsprofil har krav på tydlig förankring och samverkan med förskolor och skolor, i kombination med krav på högsta vetenskapliga kvalitet. Vid årets utlysning inkom 83 ansökningar från 22 lärosäten.
Effekter av undervisning med innehållsligt och teoretiskt designad gruppdiskussion i matematik och naturvetenskap. Projektledare: Åke Ingerman, professor, Göteborgs universitet
Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik. Projektledare: Thomas Nygren, docent, Uppsala universitet
Ger morfologisk träning i klassrummet bättre läsförmåga? En randomiserad kontrollerad studie av barn med lässvårigheter och barn med typisk läsförmåga. Projektledare: Malin Wass, docent, Luleå tekniska universitet
Funktionella läromedel i matematik: Hur samspelet mellan olika teckensystem kan stötta elevers lärande av matematiska begrepp. Projektledare: Magnus Österholm, professor, Mittuniversitetet
För att öka den vetenskapliga grunden i undervisningen ökar regeringen Skolforskningsinstitutets anslag för bidrag för praktiknära skolforskning. Regeringen aviserar att anslaget ökas med 13,5 miljoner kronor 2022 och med 17,5 miljoner kronor per år från och med 2023.
– Ökningen innebär att anslaget för vår utlysning stegvis i det närmaste dubbleras de kommande åren. Det är förstås ett mycket välkommet tillskott, säger Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff.
Det ligger i tiden att Pedagogisk forskning i Sverige har bjudit in till en debatt om praktiknära forskning på skolans område.
Även om det återstår stora utmaningar för fältet, inte minst finansiella, så finns det mycket att glädjas åt i dagens utveckling. Det kanske starkaste skälet till att se framtiden an med tillförsikt för oss som tror på den praktiknära forskningens betydelse är dock de många positiva signaler som vi på Skolforskningsinstitutet får från forskarna själva. Det är uppenbart att det sker en rörelse ute på lärosätena med ett ökat intresse för praktiknära forskning.
Läs vår och andras debattartiklar på webbportalen Pedagogisk forskning i Sverige.
Vår webbplats Skolforskningsportalen är nominerad till Publishingpriset, en årlig kommunikationstävling för film, print och webb. Vinnarna i offentliggörs i november, håll tummarna för oss!
I avsnittet diskuterar vi olika undervisningsaspekter, när det som lärare kan vara lämpligt att agera mer lärarcentrerat och när det kan vara bättre att överlåta mer av eget ansvar till eleverna.
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.