Bidragsbeslut
Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja sammantaget tretton projekt bidrag för praktiknära skolforskning.
– Det är glädjande att se bredden på de beviljade forskningsprojekten i årets ordnarie utlysning. De kommer att genomföras inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan och handlar bland annat om estetiska ämnen, läsmotivation och läsförmåga samt modersmål och minoriteter, säger Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff.
– De tre forskningsprojekt som beviljats bidrag i vår extra utlysning med inriktning på vuxenutbildning är inriktade på sfi samt kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå respektive som särskild utbildning på grundläggande nivå, fortsätter Camilo von Greiff.
Vid årets utlysning inkom totalt 94 ansökningar från 24 lärosäten och forskningsinstitut. 82 ansökningar avser ordinarie utlysning och 12 ansökningar avser den extra utlysningen med inriktning på vuxenutbildningen.
Institutets utökade anslag för forskningsbidrag från och med 2022 ger redan i år utrymme för att bevilja bidrag till fler projekt än föregående år i den ordinarie utlysningen. Det möjliggjorde dessutom den extra utlysningen. Totalt får 13 projekt finansiering med sammanlagt 51 miljoner kronor för åren 2022–2024.
– Med det ökade anslaget blir Skolforskningsinstitutet en ännu viktigare aktör som finansiär av praktiknära skolforskning, säger Camilo von Greiff.
2021 års ordinarie utlysning och extra utlysning
På STUDS! Praktiknära Återkoppling – Studie av Teater-, Undervisning och Dans-Situationer. Projektledare: Pernilla Ahlstrand, fil.dr, Göteborgs universitet
Att utveckla undervisning från årskurs 1-elevers uppfattningar om samhällsfunktioner. Projektledare: Klas Andersson, fil.dr, Göteborgs universitet
Problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier (PLUS) – design av ett professionsstöd för yngsta elevernas förståelse av positionssystemet. Projektledare: Inger Eriksson, professor, Stockholms universitet
Vilken betydelse har förskolans kvalitet för barns kunskapsutveckling i förskoleklass? Projektledare: Linda Forssman, docent, Uppsala universitet
Ta till sig och producera text via assisterande teknik - ett alternativ till att läsa och skriva för elever i grundsärskolan. Projektledare: Linda Fälth, fil.dr, Linnéuniversitetet
Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet: Undervisningsformer och praktiker i förskola och skola med fokus på litteracitet (MMS). Projektledare: Carla Jonsson, professor, Umeå universitet
Lärares metakunskap och bedömningspraktik i digitala, multimodala lärmiljöer. Projektledare: Petra Magnusson, fil.dr, Högskolan i Kristianstad
Att göra matematik och naturvetenskap relevant inom undervisning för hållbar utveckling: Didaktiska modeller för undervisning för barn i yngre åldrar. Projektledare: Lovisa Sumpter, fil.dr, Stockholms universitet
Utforskande och fördjupande textsamtal. Effekter av en intervention för att utveckla kvaliteten på lärarledda samtal om komplexa skönlitterära texter. Projektledare: Michael Tengberg, professor, Karlstads universitet
Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar ges möjligheter att bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk? Projektledare: Per-Olof Wickman, professor, Stockholms universitet
Utveckling av metoder för återkoppling som stödjer vuxnas matematiklärande. Projektledare: Yvonne Liljekvist, docent, Karlstads universitet
Visuella resurser i språkundervisning inom sfi och särskild utbildning för vuxna. Projektledare: Jenny Rosén, docent, Stockholms universitet
Läsinterventioner i svenska språket för nyanlända vuxna. Projektledare: Idor Svensson, professor, Linnéuniversitetet
Den nya systematiska forskningssammanställningen om studiero i klassrummet presenterades 23 september på Forskartorget på digitala Bokmässan.
Här kan du se den inspelade presentationen och här finns metaöversikten att läsa, ladda ner och beställa.
Ilana Manneh, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet, presenterar en ny systematisk forskningsammanställning om hur lärare i fritidshem, utifrån sitt uppdrag att erbjuda en meningsfull fritid, kan arbeta med att stödja elevers utveckling och lärande.
Forskningssammanställningen lanseras 4 december på skolkonferensen researchED och publiceras samtidigt på våra webbplatser skolfi.se och skolforskningsportalen.se.
Haninge kommun är värd för den internationella skolkonferensen researchED. Även i år hålls konferensen digitalt.
Skolan har ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Enligt skollagen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.
Men det finns olika sätt att tolka vad skolans demokratiuppdrag innebär och hur det ska återspeglas i undervisningen.
Vi har nu påbörjat arbetet med en systematisk forskningssammanställning om hur undervisningen kan utformas för att vara demokratifrämjande och konsekvenserna av de val som lärare gör i konkreta undervisningssituationer.
Demokrati är alltid ett aktuellt begrepp, och skolans demokratiuppdrag är viktigt. Men hur kan vi veta hur det står till med demokratin? Och vad kan skolan göra för att stärka demokratin?
Vi har pratat med två forskare, läs artikeln på vår webbplats Skolforskningsportalen.
I tre poddavsnitt samtalar inbjudna gäster tillsammans om skolans utveckling som demokratisk samhällsfunktion utifrån olika teman.
Avsnitt 1: Att fostra demokratiska medborgare Avsnitt 2: Elevers rättigheter och inflytande Avsnitt 3: En skola för alla
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.