Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem publiceras idag. I den systematiska översikten har vi sammanställt forskning som visar hur lärare med hjälp av olika förhållnings- och arbetssätt kan skapa goda förutsättningar för elevers meningsfulla fritid och deras utveckling och lärande.
Skolmyndigheter, forskare och verksamma är eniga om att det finns behov av mer kunskap om undervisning och lärande i fritidshem och om fritidshemslärares roll i elevers utveckling och lärande.
– Mot denna bakgrund är den nya systematiska forskningssammanställningen angelägen, säger Camilo von Greiff, Skolforskningsinstitutets direktör.
För att komma eleverna nära och stimulera och stödja dem i utvecklingen kan lärare i fritidshem arbeta med såväl planerade och väl genomtänkta undervisningssituationer, som spontana möten och samtal i meningsfulla sammanhang. Läraren behöver agera flexibelt i interaktion med eleverna för att skapa förutsättningar som bidrar till utveckling och lärande.
– Jag hoppas att översikten ger inspiration och vägledning till lärare att tillsammans planera, reflektera och utvärdera olika arbetssätt i undervisningen, säger Skolforskningsinstitutets forskare och projektledare Ilana Manneh.
Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem finns att hämta i fulltext i pdf-format på vår webbplats. Där finns även ett informationsblad och en sammanfattning av forskningsresultaten.
På webbplatsen skolforskningsportalen.se finns ytterligare material som kan inspirera till att använda våra forskningssammanställningar.
Vi har påbörjat arbetet med en systematisk översikt om musikundervisning i skolan.
Musik beskrivs i nu gällande kursplan som ett kunskapsämne som ska ge elever förutsättningar att utvecklas musikaliskt. Forskningssammanställningen inriktas därför mot undervisning som syftar till att främja elevers lärande i musik.
Fokus i de ingående studierna ligger på samspel och kommunikation mellan lärare och elev och mellan elever.
Sammanställningen kommer att ge lärare kunskap om hur de kan stödja elever i undervisningen på sätt som skapar goda förutsättningar för elevers lärande i musik.
Poddavsnittet handlar om spelifierad undervisning. Vi diskuterar bland annat relationen mellan spel och spelifiering, och varför det är viktigt att ha koll på begreppen.
I Spelifiering – ett lustfyllt sätt att lära? har vi sammanfattat och kommenterat en systematisk forskningsöversikt om elevers upplevelser av digital spelifiering och vilka effekter spelifieringen kan ha på lärandet.
Spelifiering – ett lustfyllt sätt att lära?
Under arbetet med sammanställningen om studiero granskades den av två lärare. I artikeln på Skolforskningsportalen berättar de om hur de ser att översikten kan användas.
Leda, lära ut och skapa relationer
På Skolforskningsportalen kan du också se en inspelning från lanseringen på Forskartorget, Bokmässan Play. Där presenterar forskare aktuell forskning om hur lärare kan arbeta för att främja studiero i klassrummet.
Lärares ledarskap och arbetssätt för studiero
Skolforskningsportalen är ett användbart och inspirerande verktyg för alla verksamma i skolan och förskolan. Här finns olika hjälpmedel och inspirationskällor för att upptäcka, utforska och lära sig mer om våra forskningssammanställningar.
Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet, presenterar forskning om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik inom samhällskunskap.
Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap
Konferensprogram 26–27 januari 2022
Följ oss där och ta del av nyheter, utlysningar och lediga tjänster.
Eller ses vi på Facebook och Twitter?
Det här är sista numret av nyhetsbrevet för i år, och därför passar vi på redan nu att önska alla läsare en god jul och ett gott nytt år.
Under helgerna har vi begränsad bemanning på kansliet, kontakta oss enklast via mejl: info@skolfi.se.
Här finns övriga kontaktuppgifter.
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.