– faktorer som påverkar ensamkommande flyktingbarns möjligheter att lyckas i skolan.
I den nya rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt som har studerat vilka faktorer som bidrar till ensamkommande flyktingbarns möjligheter att lyckas i skolan. Resiliens är ett begrepp som används i översikten för att beskriva barnens förmåga att hantera kriser och motgångar.
De ensamkommande nyanlända elevernas situation är komplex, vilket i forskningsöversikten beskrivs utifrån ekologisk systemteori. Det framgår av översikten att tidigare skolerfarenhet, boendesituation, hur skolgången organiseras och vilka regler och lagar som styr formen, innehållet och stödet i utbildningen för nyanlända, påverkar elevens möjligheter i skolan. Individanpassning och stöttande vuxna är två resiliensfaktorer som är framträdande genom hela forskningsöversikten.
– Jag hoppas att rapporten kan bidra till diskussioner mellan olika grupper: lärare, elevhälsoteam och skolledning, om hur man bäst tar emot elever från andra länder utifrån de förutsättningar man har på skolan, säger Karin Stolpe, projektledare för rapporten och forskningssekreterare vid Skolforskningsinstitutet.
Nyanlända i utbildning finns att läsa och ladda ner som pdf på vår webbplats.
Utlysningen stängde 11 maj kl. 14.00. Vid årets utlysning inkom 73 ansökningar.
I Skolforskningspodden finns flera avsnitt med samtal kring forskningsprojekt som finansieras av institutet, till exempel
Studien A systematic review of research on laboratory work in secondary school har i dagarna publicerats i den ansedda tidskriften Studies in Science Education.
Studien, som har gjorts av Niklas Gericke, Per Högström och Johan Wallin, är en vidareutveckling av institutets systematiska översikt Laborationer i naturvetenskaps- undervisningen.
– Det är en fantastisk kvalitetsstämpel att vårt arbete på detta sätt kan bearbetas vidare och publiceras i vetenskapliga tidskrifter säger institutets direktör, Camilo von Greiff.
A systematic review of research on laboratory work in secondary school
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har lanserat en forskningsöversikt om barn och elever med synnedsättning.
Den systematiska översikten syftar till att bidra med kunskap och förståelse för hur man i förskolan och skolan kan skapa bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och lärande hos barn och elever med synnedsättning.
Översikten vänder sig främst till de förskollärare och lärare som möter barn och elever med synnedsättning, men den kan också användas av andra inom förskolan och skolans värld.
Hur blir förskolan och skolan bäst för de med synnedsättning eller blindhet?
Fritidshemmen ska vara ett meningsfullt sammanhang för elever att ingå i och även vara lärande och utvecklande. Därför behöver lärarna vara lyhörda och inlyssnande och ta till vara elevernas intressen och erfarenheter.
På vår webbplats Skolforskningsportalen kan du läsa mer om varför lärarna behöver ha ett medvetet förhållningssätt i pedagogiska situationer i intervjun med en av forskarna som var med och tog fram forskningssammanställningen om fritidshem.
Lyssna också på Skolforskningspodden. Poddavsnitt nr 22 handlar om den fria tidens lärande i fritidshem.
Lärarens viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för alla att utvecklas och lära utifrån sin förmåga. Det får inte bara vara fokus på prestation, och ska inte bara handla om att lyckas utan även om att pröva, med utrymme för lust och rörelseglädje.
Det är viktigt att ha en dialog med barnen och anpassa den naturvetenskapliga undervisningen efter barnens tidigare erfarenheter och deras uppmärksamhets-inriktning. Naturvetenskap behöver inte vara svårt, utan kan utgå från vardagen där ni går och står.
Hur kan man använda forskningssammanställningar i undervisningen? På webbplatsen skolforskningsportalen.se kan du få inspiration till att upptäcka, utforska och lära dig mer om arbetet med att skapa undervisning som vilar på vetenskaplig grund.
Under juli månad har vi begränsad bemanning på kansliet. Kontakta oss enklast via mejl: info@skolfi.se
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.