Rapporten sammanställer resultat från sju forskningsöversikter och belyser det viktiga samspelet mellan barns utveckling, lärande och social inkludering.
De internationella forskningsöversikterna kartlägger språkutvecklande arbetssätt och insatser för barn med ett annat modersmål än svenska och utgångspunkten för vår rapport är barn som sällan eller aldrig exponeras för svenska i hemmet.
I rapporten uppmärksammar vi att verksamheten i förskola och förskoleklass kan göra stor skillnad för barn med ett annat modersmål än svenska och kommenterar några aspekter av central betydelse, till exempel:
Forskningsresultaten är viktiga eftersom de synliggör förebyggande arbetssätt och insatser som kan stödja språk-, läs- och skrivutveckling för barn med ett annat modersmål än svenska samtidigt som deras sociala inkludering står i fokus, säger Eva Bergman, Skolforskningsinstitutets projektledare för rapporten.
Rapporten vänder sig till verksamma i förskola och förskoleklass.
Språkutveckling och social inkludering finns att läsa och ladda ner i pdf-format på vår webbplats.
***
Skolforskningsinstitutet, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram kunskapssammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd. Syftet med uppdraget är att bidra till att förbättra verksammas möjligheter att välja effektiva arbetssätt och insatser, i syfte att elever ska nå utbildningens mål.
Vi har nu påbörjat arbetet med en systematisk forskningssammanställning om lärares metoder och arbetssätt som främjar elevers muntliga kommunikation i moderna språk.
Tidigare studier visar att elever bedöms vara bättre på att skriva än att prata, vilket kan bero på att de tränar mest på att skriva. Eleverna beskriver själva att i undervisningen handlar de muntliga övningarna om att läsa en text eller att lära sig glosor. Eftersom de inte övar på att fritt kommunicera på målspråket känner eleverna sig obekväma med detta.
Den nya forskningssammanställningen har som övergripande mål att ge lärare vetenskapligt stöd kring utformandet av undervisning i moderna språk som får elever att lära sig kommunicera muntligt på målspråket.
Läs om forskningssammanställningen
Vårt arbete med systematiska forskningssammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till resultat och slutsatser.
Läs om vår metod för att säkerställa vetenskaplig kvalitet och relevans
Läxor kan användas för att repetera något, fördjupa sina kunskaper eller förbereda sig för skolarbetet. Men för att elever ska få likvärdiga förutsättningar att lära är det viktigt att läxorna är utformade så att skolan kompenserar för elevernas olika hemförhållanden.
I forskarintervjun på vår webbplats Skolforskningsportalen kan du läsa mer om hur lärare kan arbeta med läxor för att skapa likvärdiga förutsättningar för elevers lärande.
Läxor – en fråga om både lärande och likvärdighet
I det senaste poddavsnittet pratar vi med en lärare och en forskare om skolans demokratiuppdrag. Samtalet tar avstamp i den systematiska forskningssammanställningen Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus.
Vi diskuterar hur olika aspekter av demokratilärande kan främjas genom olika arbetssätt och om betydelsen av ett öppet klassrumsklimat och att sätta eleverna i centrum. Vi pratar också om värdegrundsuppdraget, deliberativa samtal och nyhetsmedier i undervisningen.
Lyssna på Skolforskningspodden
På vår webbplats kan du nu söka efter forskningsprojekt som har beviljats bidrag från 2016 till och med 2022, totalt 38 projekt varav 10 som är avslutade.
Sök på verksamhetsform, forskningsdesign, årtal eller på ett sökord – det finns mycket intressant forskning att ta del av där!
Läs också artikelserien om avslutade forskningsprojekt. Där berättar projektledarna om hur forskningen har genomförts och om forskningsresultat som lärare och förskollärare kan inspireras av i sin undervisning.
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.