Kroppsligt språklärande kan öka elevers engagemang och motivation för lärande, särskilt vad gäller utveckling av ordförrådet.
I den nya rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt som har sammanställt forskning om vad som kännetecknar kroppsligt lärande i språkundervisning.
– Resultaten pekar mot att kroppsligt lärande i undervisningen kan bidra till barns och elevers språklärande samtidigt som de upplever lärandet som mer lustfyllt, säger Lisa Jonsson, Skolforskningsinstitutets projektledare för rapporten.
Begreppet kroppsligt lärande utgår huvudsakligen från en holistisk förståelse av lärande där kroppen alltid är aktivt engagerad i lärandeprocessen. Det handlar alltså inte enbart om till exempel fysisk aktivitet eller muskelminne som begreppet lätt kan ge associationer till. Att betrakta kroppen som en del av lärandeprocessen, utöver kognitiva processer, innebär att erkänna lärande genom aktivitet och rörelse samt sinnen och upplevelser.
– Många lärare använder sig av kroppsligt lärande i sin språkundervisning och kommer troligtvis att känna igen sig i det som beskrivs i rapporten, säger Lisa Jonsson.
Olika typer av kroppsligt lärande i undervisningen som undersöks i studierna:
Undervisning med stöd av föremål, bilder eller gester.
Undervisning med stöd av estetiska uttrycksformer.
Undervisning med stöd av fysisk aktivitet och rörelse.
Undervisning med stöd av digitala verktyg.
– Jag hoppas att rapporten kan ge lärare kunskap om forskningen på området, och att den ger en bild av vad kroppsligt lärande kan vara i ett språkdidaktiskt sammanhang, säger Skolforskningsinstitutets vikarierande direktör Eva Wallberg.
Kroppsligt lärande i språkdidaktik finns att läsa och ladda ner som pdf på vår webbplats.
Forskningssammanställningen om historisk förståelse lanserades 28 september på Forskartorget på Bokmässan i Göteborg.
Nu kan du se en inspelning av presentationen på vår webbplats Skolforskningsportalen.
Forskningsfinansiering
Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt bidrag om sammantaget nästan 35 miljoner kronor över en treårsperiod.
Skolforskningsinstitutets forskningsprofil har krav på tydlig förankring och samverkan med förskolor och skolor, i kombination med krav på högsta vetenskapliga kvalitet. Vid årets utlysning inkom 74 ansökningar från 20 lärosäten och institut.
Forskningsprojekten kommer att genomföras inom förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan, och ska bland annat studera undervisning i matematik, SO-ämnen, naturvetenskap, andraspråk och yrkesundervisning.
FIP: Framgångsrik Integrering av Problemformulering i förskoleklass Projektledare: Andreas Ebbelind, Linnéuniversitetet
Simulatorstödd undervisning i yrkesutbildning. Digitaliseringens möjligheter för elevers lärande och utveckling av yrkeskunskaper (YRKSIM) Projektledare: Susanne Gustavsson, Göteborgs universitet
Multimodalt meningsskapande och bedömning i flerspråkiga naturvetenskapliga klassrum Projektledare: Fredrik Jeppsson, Linköpings universitet
Hållbara modeller − en komparativ studie av visuella representationer av hållbar utveckling i samhällskunskaps- och naturkunskapsundervisning Projektledare: Ann-Sofie Jägerskog, Stockholms universitet
Existensaspekter i ämnesundervisningen − religionskunskap och psykologi Projektledare: Maria Olson, Stockholms universitet
Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv Projektledare: Maria Rydell, Stockholms universitet
Att skapa vi:et i hembygden: Närsamhällets kulturarv i SO-undervisningen på lågstadiet Projektledare: Martin Stolare, Karlstads universitet
Undervisningsdesign för långsiktigt hållbart matematiklärande i åk 1–3 Projektledare: Anna Ida Säfström, Umeå universitet
Beslutet om beviljade ansökningar har publicerats på Skolforskningsinstitutets webbplats. Samtliga sökande får meddelande om beslut och yttrande via kontot i ansökningssystemet Prisma om några dagar.
Det som specifikt ska karaktärisera den forskning som Skolforskningsinstitutet finansierar är att den ska utgå från de utmaningar och behov som verksamma möter i anslutning till undervisningen.
Poddavsnittet handlar om att forska praktiknära i förskolan. Vi diskuterar bland annat matematikundervisning för de allra yngsta barnen i förskolan, hur barn lär sig förstå och använda tal och räkneord och pratar om hur viktigt det är att ha olika kompetenser i forskningsprojekt.
Skolforskningspodden om vetenskapligt grundad matematikundervisning i förskolan.
I artikelserien om avslutade forskningsprojekt som institutet har finansierat kan du läsa om hur forskningen har genomförts och om resultaten.
På webbplatsen Skolforskningsportalen kan du läsa om tre forskningsprojekt som, inom grundskolan, bland annat har studerat digital matematikundervisning, komplicerade samhällsfrågor och naturvetenskapliga begrepp.
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.