Ny systematisk översikt i dag
Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande kring samhällsfrågor. För att lyckas med detta behöver lärare få tillgång till forskning om hur undervisningen inom detta område bäst utformas i praktiken.
– Det är väldigt roligt att kunna presentera en forskningssammanställning om hur undervisning kan utformas för att i praktiken stärka olika delar av elevers kritiska tänkande, säger Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet.
Elever ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. I studierna som ingår i översikten undersöks hur undervisningens utformning kan påverka elevers lärande och möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i kritiskt tänkande.
– Att kunna tänka kritiskt i samhällskunskap innebär att eleverna utvecklar sin källkritiska förmåga, analytiska förmåga, självreflekterande förmåga och argumentationsförmåga, fortsätter Pontus Wallin.
Översikten presenterar forskningsresultat som lärare kan använda som inspiration för att utforma undervisning för att stärka elevers kritiska tänkande i samhällskunskap.
- Min förhoppning är att översikten kan utgöra ett viktigt underlag när verksamma kollegialt diskuterar metoder och arbetssätt i undervisningen och i kompetensutvecklingsinsatser, säger Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff.
Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap finns att hämta i fulltext i pdf-format på vår webbplats. Där finns även ett informationsblad och en sammanfattning av forskningsresultaten.
På webbplatsen skolforskningsportalen.se finns ytterligare material som kan inspirera till att använda våra forskningssammanställningar.
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det gör vi genom att sammanställa forskningsresultat och fördela forskningsbidrag för praktiknära forskning.