Lärare har en nyckelroll för att utveckla elevers källkritik

Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande. I takt med skolans digitalisering finns det även behov av att stärka elevers källkritik i mötet med olika typer av digital information. Lärare i samhällskunskap har en speciellt viktig uppgift i arbetet med elevers kritiska tänkande och källkritik i relation till samhällsfrågor. Men för att lyckas med den här uppgiften behöver lärare få tillgång till forskning om hur undervisning bäst kan utformas i praktiken.

Skolforskningsinstitutet har nyligen presenterat en forskningssammanställning om hur lärare i samhällskunskap kan stärka elevers kritiska tänkande och källkritik i samhällsfrågor. Efter en omfattande sökning, relevans- och kvalitetsgranskning av tusentals forskningsstudier landade vi till slut i 30 studier från nio länder som utgör underlag för den systematiska översikten.

I dessa studier beskrivs några särskilt viktiga aspekter av undervisningen som har betydelse för att elever ska utveckla förmågor att tänka kritiskt och bedriva god källkritik i samhällskunskap.

1. Lärarledning – Lärare har en viktig roll att leda och utforma undervisningen på ett genomtänkt sätt. Det innebär exempelvis att läraren aktivt leder samtal så att de stämmer till eftertanke, reflektion, ifrågasättande och beaktande av perspektiv som eleverna inte känner till eller för fram på egen hand. Undervisningen kan med fördel innehålla elevaktiva moment där elever arbetar självständigt eller i grupp, men då utifrån tilldelade perspektiv eller inramat av fastlagda arbetsformer.
2. Ett väl valt innehåll – Lärarledning handlar bland annat om att välja ut och arbeta med ett väl valt innehåll i undervisningen. Samhällskunskapens anknytning till aktuella eller lokala frågor framhålls som något som kan utnyttjas i undervisningen för att hjälpa elever att identifiera problem, urskilja perspektiv, värdera information och se olika tänkbara lösningar. Inte minst omdiskuterade och konfliktfyllda samhällsfrågor med olika och kontrasterande perspektiv kan stimulera lärandet. Lärare kan genom sitt val av innehåll stimulera elever till ett ämnesspecifikt och ämnesdisciplinärt förhållningssätt. Inom denna ram kan sedan elevaktiviteten vara stor.
3. Stödstrukturer – Lärare kan med fördel använda olika stödstrukturer för att stärka elevers kritiska tänkande. Stödstrukturer kan bestå av tydliga instruktioner för hur eleverna ska arbeta eller modeller för hur saker ska presenteras, men de kan också utgöras av vägledning från läraren i konkreta situationer, exempelvis stöd i form av ändamålsenliga och genomtänkta frågor. Stödstrukturer används för att stödja elever i deras bedömningar och slutsatser men kan successivt plockas bort, i takt med att eleverna lär sig och kan tillämpa dem i fler och nya sammanhang.

Vi kan konstatera att lärare har en nyckelroll för att ge elever det stöd de behöver för att tolka, granska och värdera olika typer av information om samhällsfrågor.

I översikten finns flera konkreta exempel på hur detta kan göras i praktiken.

Läs mer

Den systematiska översikten Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap finns att hämta i fulltext i pdf-format på vår webbplats. Där finns även ett informationsblad och en sammanfattning av forskningsresultaten.

På webbplatsen skolforskningsportalen.se finns ytterligare material som kan inspirera till att använda våra forskningssammanställningar.

9 februari arrangeras #SaferInternetDay2021, ett EU-initiativ för att främja ett säkrare internet med särskilt fokus på barn och unga.